Top
 

Forskninghandledning

Vill du forska på yoga?

Vill du forska på MediYoga?

Ett grundläggande syfte inom MediYoga Sverige är att initiera, stödja och medverka i vetenskaplig forskning samt att kliniskt utvärdera yogans mätbara effekter. Målsättningen är att skapa en reglerad, kvalitetssäkrad terapeutisk yogaform för svensk hälso- och sjukvård. I detta pågår ett kontinuerligt arbete med att utveckla forskning och forskningsstudier på MediYoga.

Svensk hälso- och sjukvård kräver tydlighet i användandet likväl som noggrannhet i valet av offentligt finansierade behandlingsformer. Yoga och meditation ger många olika medicinska effekter samtidigt som de påverkar på olika sätt bl.a. beroende på patientens tillstånd. MediYoga har inte uppvisat några kontraindikationer och vi har god beprövad erfarenhet där allt fler vårdenheter implementerar MediYoga till olika patientgrupper.

Forskningsrådet som bildades våren 2019, i syfte att precisera och strukturera forskningen på MediYoga, är behjälpliga med strukturer, material, kunskap och förslag. För dig som vill medverka i forskning på MediYoga finns det olika inriktningar och alternativ.

 

Exempel på prioriterade forskningsområden

  • Stress och utmattning
  • Depression och ångestsyndrom
  • Neuropsykiatri
  • Smärttillstånd i rygg och nacke
  • Hjärt- och kärlsjukdomar
  • Cancer
  • Diabetes
  • Hypotyreos och Hypertyreos
  • Sömnstörningar
  • Neurologiska sjukdomar
  • Huvudvärk / Migrän
  • Reproduktiv och sexuell hälsa

Tänk igenom följande

– Vad är syftet, varför vill jag forska på MediYoga? Typ av studie – vilken inriktning, resultat och patientkategorier vill jag mäta?

– Vad krävs för att få igång en studie? Vilka är de resursmässiga förutsättningarna? Vilka behöver ingå i ett forskningsteam?

– Hur fördelas arbetsuppgifterna? Vad finns det för möjligheter till kontakter med kliniska institutioner och universitet?

– Hur ser tidsramarna ut? Hur och var söker jag pengar? Vad innebär ett etiskt godkännande? Hur får jag min studie publicerad?

Din projektplan

Tänk igenom detta, läs Forskningsrådets steg för steg handledning här intill, skriv ihop din projektplan och formulera dina frågeställningar innan du kontaktar oss.

Kontakta forskningsrådet på forskning@mediyoga.se

Forskningshandledning – steg för steg

Här kan du läsa om de många olika typerna av studier du kan genomföra; olika forskningsteorier, hur du hittar en etablerad forskare att samverka med, den etiska prövningen, om projektplaner och finansiering.

Vidare beskrivs här hur många deltagare som behöver inkluderas i en studie; hur länge brukar den pågå; hur du mäter resultat; hur du går tillväga för att få sin studie publicerad – och vilka pass ska du forska på?

I denna handledning finns allt detta, med tips, råd, förslag, länkar, referenser och mycket annan användbar information för dig som vill forska på MediYoga.

Forskningsrådet önskar dig lycka till på denna spännande resa!

Vilken typ av studier kan man göra?

Det finns i stort sett två grupper av studier

  • Kvantitativa – Här mäter man något och sammanställer statistik av det
  • Kvalitativt – Här undersöker man t.ex upplevelser av något med eller utan förkunskap

Kvantitativa studier

Här mäter man något och sammanställer statistik av det

diagram-2

Systematiska litteraturstudier/reviews

Systematiska litteraturstudier med kvalitativ metod; meta-syntes. Analys av studier som undersökt samma forskningsfråga. Systematic reveviews inkluderar meta-analyser.

Metaanalys är en statistisk metod att slå ihop resultat från flera mindre studier.

Randomiserade kontrollerade studier

Detta är studier där deltagarna slumpmässigt väljs ut till en interventionsgrupp eller kontrollgrupp. Detta görs bland annat för att undvika s k placebo-effekt.

Ett exempel kan vara att man testar ett nytt läkemedel. Studierna kan vara öppna, enkel-blindade eller dubbel-blindade. I öppna studier vet både patienten och forskaren vem som fått vilken intervention, detta används tex vid olika kirurgitekniker, då det kan vara svårt att dölja vilken behandling patienten fått.

I enkel-blindade studier vet inte patienten vilken behandling han/hon ges, och i dubbel-blindade studier vet varken patient eller forskare vilken behandling som ges. Termen kontrollerade syftar på kontrollgruppen. RCT-design anses vara bästa sättet att undvika bias, systematiska fel.

Exempel

Att förebygga funktionsnedsättande ryggbesvär (2013)

Icke-randomiserade studier – öppna studier.

En studiedesign där försöksdeltagarna inte har delats in slumpmässigt i en försöks- och jämförelsegrupp. Avsaknaden av slumpmässig indelning (randomisering) av försökspersoner är det som skiljer kvasiexperiment från randomiserade kontrollstudier.

Nackdelen med kvasiexperiment är att det finns risk för selektionsbias, vilket uppstår när det finnas systematiska skillnader mellan försöks- och jämförelsegruppen.

Kohortstudier

Studie som gäller en grupp personer som utgör en kohort, dvs har vissa definierade egenskaper gemensamt, exempelvis alla personer som under en viss tidsperiod behandlats för en viss tumörsjukdom.

Fall-kontrollstudier

Personer som har det problem som ska studeras. ”Fallen” jämförs beträffande exposition med ”kontroller” som saknar detta problem. För varje fall utses en eller flera kontroller. Fall och kontroller måste vara lika varandra beträffande ålder och kön, ofta även beträffande bostadsområde, yrke m m (matchning).

Retrospektiva studier – registerstudier

Retrospektiv (eller kombinerat retro- och prospektiv) undersökning som gör bruk av data som finns i offentlig statistik, i medicinska databaser m m. REF: Efter C Forsberg och Y Wengström, Att göra systematiska litteraturstudier, Natur & Kultur, 2014

Kvalitativa studier

Kvalitativa studier är viktiga kunskapskällor för att få en förståelse för hur människor upplever sin situation, exempelvis hur det är att leva med en långvarig sjukdom. Kvalitativa studier kan utgå ifrån en teori eller så kan en teori skapas.

Inom den kvalitativa forskningen ingår telefonintervjuer, intervjuer (enskilda eller i grupper), textanalyser (från t.ex dagböcker), självrapporterade berättelser via internet osv. Intervjuerna kan utgå från en strukterad intervjuguide; där du ställer specifika frågor eller så kan den innehålla enbart en fråga där personen får svara utifrån din forskningsfråga och syfte med studien. Genom kvalitativa intervjuer söks information om åsikter, attityder, upplevelser, erfarenheter, berättelser och livshistorier.

diagram-3

Grundad teori (grounded theory)

Grundad teori (eng. grounded theory) är en forskningsstrategi som enligt M. Denscombe (2014) har sitt ursprung i boken The Discovery of Grounded Theory. Grundad teori går ut på att man som forskare i, vanligen socialvetenskap, vill generera nya teorier i sitt forskningsområde.

Att en teori också ska vara grundad innebär att de teorier som formuleras utav forskningen skall vara välförankrade i empiriska undersökningar som är gjorda i vanliga situationer i verkligheten. På så sätt kan man se grundad teori som bakvänd, istället för att testa teorier i verkligheten så formulerar man teorier utefter vad man observerar i verkligheten. (Denscombe, 2014)

Fenomenologi

Fokus i fenomenologi ligger på människans medvetande och levda erfarenhet. Forskaren vill få intervjupersonerna att komma i kontakt med sina erfarenheter och formulera dem i ord. Forskaren kan använda fotografier eller film, be intervjupersonerna att föra dagbok, eller att berätta om händelser och situationer som berört dem.

Denne kan också analysera till exempel brev, teckningar eller målningar. Det är också viktigt att ge intervjupersonerna tid att få kontakt med och reflektera över sina erfarenheter. För att fånga deltagarnas fortsatta reflektioner kan man använda återkommande intervjuer, seminarier eller fokusgrupper.

Hermeneutik

Hermeneutik handlar om tolkning och förståelse. I en empirisk studie är det viktigaste analysredskapet just tolkning. Tolkningar presenteras inte som sanningar mellan orsak och verkan, utan som nya och förhoppningsvis givande sätt att förstå känsloreaktioner, motiv för handlingar, tankemönster och andra meningsskapande mänskliga aktiviteter.

Tolkningen växer fram i en iteration mellan forskarens förförståelse och det insamlade materialet. Det leder till ny förståelse som blir förförståelse i kommande tolkningsansatser. En annan benämning är hermeneutisk spiral, eftersom man aldrig kan återgå till en föregående punkt. Förståelsen fördjupas hela tiden.

Etnografi

Etnografiska studier innebär framförallt att forskaren genom fältarbete observerar och ger detaljerade beskrivningar av människor, beteenden och kulturer i dessas naturliga miljö. Dessa beskrivningar bör innehålla tillräckligt mycket djup och detaljer för att kunna ge sanna inblickar i den situation som studeras.

Vanligast är att forskaren försöker bli en del av den grupp som studeras genom att delta i gruppens vardagliga aktiviteter, men även mer passiv observation kan utnyttjas.

Kvalitativ deskriptiv studie

Detta är den vanligaste förekommande studiedesigen inom kvaliatitav forskning. Den utgår inte från någon teori som de andra studiedesignerna. I denna studiedesign analyser du din insamlade, transkriberade data med innehållsanalys.

Läs mer om kvalitativa studier

Henricson, M. (Red.). (2017). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur (kap 2 och 5)

Vad är en projektplan/forskningsplan?

En projektplan är ett dokument där du beskriver vad du ska göra för studie, vad syftet är, hur du ska göra den osv. Den ska också innehålla en ekonomisk planering.

Uppbyggnaden av projektplanen ska innehålla i denna ordning;

Bakgrund, Metod, Syfte + Ekonomi

Effekter som ska mätas

PSYKOLOGISKA effekter (som t.ex hälsorelaterad livskvalitet, depression)

Detta kan mätas genom olika enkäter eller formulär. Psykologiska upplevelser kan även mätas genom intervjuer med olika ansatser.

Utifrån din forskningsfråga kan du till exempel finna validerade formulär på internet/biblioteket/andra vetenskapliga artiklar. Vill du undersöka depression finns t.ex. ett formulär som heter HADS, för hälsorelaterad livskvalitet finns RAND-36 osv.

Observera att vissa av dessa formulär kostar pengar att använda och kan inte analyseras om du inte har instruktioner för detta (som handhas av utgivarna).

FYSIOLOGISKA EFFEKTER

Vad händer inuti kroppen vid utövande av yoga. Det kan vara ex. olika blodprover, effekter av blodtryck, hjärtverksamhet, lungfunktion etc.

ÖVRIGA EFFEKTER

Ekonomiska effekter av ex. minskad sjuklighet.

Hur stor studie?

Åter igen beror det på vilken typ av studie du ska genomföra vilket i sin tur beror på vilken forskningsfråga som du har.

I randomiserade studier som aldrig gjorts förut gör man ofta en ”pilotstudie” en liten studiepopulation som ofta jämförs mot en kontrollgrupp av samma storlek. Kan röra sig om en storlek på 20-30 personer i vardera grupp. Beroende på ekonomi genomförs sedan större studier och då genomförs en ”poweranalys” för att det ska ge tyngd åt dina resultat och att du med åtminstone 80 % säkerhet kan säga att dina resultat är sanna.

Genom en ekvation beroende på olika faktorer får du fram ett antal personer som din forskningsgrupp bör bestå av. https://spssakuten.com/2012/11/11/guidestatistisk-power-och-urvalsstorlek-i-experimentell-design/ I SPSS akuten och på http://www.infovoice.se/fou/ finns mycket läsvärt gällande många praktiska frågor angående statistik. Annars kan en statistiker hjälpa till. Ett annat sätt är att se om det finns tidigare liknande studier inom liknande ämnen som du vill genomföra för att se hur många personer de har använt.

Inom den kvalitativa forskningen räknar man med att det ska vara mellan 1015 personer som är intervjuade för att kunna nå ett bra resultat.

Hur länge ska studien pågå?

Här beror det på vilket ekonomi du har och hur länge man kan tänka sig att det dröjer innan MediYogan har effekter som är mätbara och vilka effekter som man är ute efter att mäta. En del effekter kommer momentant i utövande av yoga medan andra effekter kan ta viss tid.

Vad är du intresserad av att mäta? Fysiska effekter eller psykologiska effekter och upplevelser?

Gällande den FYSISKA effekten av yoga är det viktigt att du definierar vilket typ av aktivitet du vill mäta dvs yogan. Det kan också definieras i fysiologiska och biomekaniska krav/typer ex. aerobisk eller anaerobisk aktivitet, resistans eller styrketräning, balans eller stabilitetsträning. MediYoga exempel

Det bör även beskrivas frekvens, hur ofta är återigen beroende av ekonomi och dina förutsättningar. Många fysiska program på sjukhus har en frekvens av 2ggr/vecka i 3 månader för att det ska bli ett mätbart resultat.

En tredje parameter att ta med i beräkningen är durationen av yoga. I de flesta studier rör det sig om ca 1 timme.

Det sista som bör tas i beaktande är intensitet av yogapasset. Den mängd enegiförbrukning som går åt och är en indikator på det metaboliska kravet av aktiviteten. Detta kan mätas med ex. med accelerometer, pedometer, heart-rate monitors eller multiple sensor devices. Det kan även mätas med syreförbrukning VO2max, procent av maxpuls eller 6minute walking test.

Observera att alla dessa mätningar, oavsett vilken eller vilka du väljer, bör göras före och efter interventionen, endera före och efter varje pass eller i baseline och efter 3 månader, sex månader 12 månader etc.

REF:

Strath SJ, Kaminsky LA, Ainsworth BE, Ekelund U, Freedson PS, Gary RA, et al. Guide to the assessment of physical activity: Clinical and research applications: a scientific statement from the American Heart Association. Circulation. 2013;128(20):2259-79.

Val av tekniker, övningar eller pass

Mediyoga är en MBI (Mind-Body-Intervention) och utgår från en tydlig pedagogisk metodik i syfte att skapa balans på djupet.

Recept

MediYoga utgår från ett recept-tänk vilket innebär att träningen har en tydlig och balanserad struktur och innehåll. Beroende på tillstånd, träningsstrategi och dosering avgörs vilka delar som skall tränas och i vilken kombination.

Ingredienser

De delar som ingår i recepten kallas huvudingredienser och utgörs av: Intoning, MediAndning, Fysiska positioner och rörelser, Djupavslappning, Meditation och Uttoning.

De delar som ingår i övningarna kallas delingredienser och utgörs av Andning, Ögonposition, Ljud, Fysiska positioner, Fysiska rörelser och Rotlås.

Avgörande för resultat ur ett helhetsperspektiv (MBI) är att synkronisera delarna till en helhet, där varje del är lika viktig, med uppmärksamhetsträning i kroppen. Grunden och den röda tråden i träningen är andningen som är den del som tydligast knyter ihop de mentala och fysiska aspekterna.

Dosering

Utifrån tillstånd och bakgrund har vi alla olika förutsättningar för vilken dos av träningen som är mest effektiv och funktionell. Att hitta rätt nivå och balans i träningen under tid är avgörande för att uppnå ett gott resultat.

Dosering av daglig träning med målsättning att träna lite varje dag.

  • Hur lång tid vid varje träningstillfälle skall träningen utföras?
  • Under hur lång tid skall träningen utföras (period)
  • När på dagen skall jag träna?
  • När göra avstämning och utvärdering?

Dosering av ingredienser

  • Välja recept utifrån behov, dosering och tid – Vilka övningar/pass?
  • Tydliggör helhetsträning och MediYoga som Mind-Body-Intervention
  • Identifiera utmaningar/nedsättningar
  • Definiera fokusområden och hitta en strategi med träningen

Dosering av intensitet

  • Andningscentrering, alla rörelser följer andingsrytmen, hitta jämnhet.
  • Rörelseomfång vid t.ex smärta eller överrörlighet
  • Tid för vila

Val av tekniker, övningar eller pass samt råd gällande lämpliga rörelser för vissa sjukdomsgrupper och tillstånd kan lämpligen rådgöras i samband med MediYogas forskningsgrupp och ev. en utbildad MediYogaterapeut samt läkare.

Hur mäts resultaten?

Inom medicinsk behandling och rehabilitering efterfrågas alltmer evidens för olika typer av insatser. Det beror igen på vilken forskningsfråga som du vill besvara och vad du vill undersöka. Vanligen görs mätningar av ex. enkäter i början av en intervention och efter avslutad studie. Om resultatet kvarstår lång tid efter interventionen är det extra positivt och styrker att din intervention är bra. Så ibland kan man göra uppföljning efter 6 månader och ett år efter interventionen. I andra fall kanske du vill undersöka något redan insamlat material från ett register. Om du gör en intervju i form av en kvalitativ studie kanske du bara gör en intervju.

Validerade utvärderingsinstrument-hur avgörs vilka som ingår?

Enkäter och frågeformulär som bör vara testade på den specifika grupp av människor som du vill undersöka ex. patienter med hjärtsvikt (om du vill publicera och skriva en artikel gällande dina resultat). Det finns en stor mängd olika formulär beroende på vad det är du vill undersöka. Viktigt är också att det är översatt och testat på svensk befolkning. Observera att en del formulär kostar pengar och att du kan behöva tillstånd! Det är här viktigt att du läser igenom ordentligt om de formulär som du vill använda så att de verkligen mäter det du vill mäta och att det finns beskrivet hur du ska tolka dina resultat.

Vetenskapliga prövningar handlar primärt om att undersöka bedömningsinstrumentets reliabilitet, validitet och acceptans i relevanta grupper.

  • Reliabilitet handlar om i vilken utsträckning ett bedömningsinstruments resultat är fritt från mätfel. Till exempel ska två oberoende personers skattningar av en och samma individ stämma överens.
  • Validitet handlar om i vilken utsträckning användningen och tolkningen av bedömningsinstrumentets resultat överensstämmer med syftet med bedömningen. Det handlar om att bedömningsinstrumentet ska mäta det som det avser att mäta.

REF: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18907/2012-12-9.pdf

Att validitetstesta ett ”eget sammansatt” formulär eller skala är en stor procedur och ett eget arbete isig.

Hur hittar jag en utbildad forskare att samarbeta med?

Leta efter artiklar i databaser ex. ”PubMed ” https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed som nyligen är publicerade inom DITT intresseområde. Ofta är det den person som står sist i författarlistan som är den som är den som har ansvarat för studiens genomförande dvs den som oftast har mest kunskap.

Du kan också gå in på ditt bibliotek. Om du arbetar på sjukhus har de ofta en mycket gedigen kunskap att hjälpa dig med kurser och liknande i hur man söker i olika databaser för att hitta potentiella personer. Sen kan du maila den som står som ”corresponding author” på artikeln för att hjälpa dig vidare.

Du kan också söka dig kontakter via olika studiesäten ex. Karolinska institutet eller olika skolor ex Sophiahemmet Högskola, Röda korset Högskola, Linköpings Universitet etc.

Etisk prövning

För att få göra en studie så måste man ha ett godkännande från en etisk kommitteé. För att ansöka en Etisk prövning behöver du först en Projektplan/forskningsplan och oftast en med mer kunskap som medsökande (Handledare). En Etisk prövning är viktig om du någon gång vill publicera din undersökning i en vetenskaplig tidskrift.

Se för tillvägagångssätt https://etikprovning.se/

Det kan skilja sig åt inom olika delar i tillvägagångssätt. Kostar ca 5000:-

Viktigt att tänka på är att alla deltagare i studien bör skriva på ett godkännande efter de har fått skriftlig och muntlig information om studieupplägget, och de kan när som helst avbryta studien utan att förklara varför.

Finansiering

Detta beror på vilken typ av forskningsprojekt som du ska genomföra!

Allt beror hela tiden på din forskningsfråga eller forskningsområde som du vill besvara genom din forskning!

Den som anses kosta mest i både tid och pengar är en randomiserad studie. Där ska du rekrytera personer som ska närvara i en intervention i visst antal månader, de ska antagligen göra olika tester med blodprover, enkäter eller mätas på andra sätt ibland flera gånger. Du kanske behöver betala den som ska genomföra din intervention (i detta fallet yogan).

Lokaler behövs, upptryckningskostnader för enkäter o.dyl, resor, utbildning, statistiker, sist men viktigast är den tid som går åt i arbetstid tex med att skriva projektplan, kostnadskalkyl, söka pengar från olika instanser, möten, sammanställa data, skriva artikel och skicka in den till olika tidskrifter, presentera dina resultat genom föreläsningar.

Om du gör en studie genom att titta på redan insamlat datamaterial blir det billigare som ex. en retrospektiv studie – registerstudie. Å andra sidan krävs då mer kunskap i statistisk analys och den typen av studie har en helt annan tyngd än en randomiserad studie.

Kvalitativa studier med intervjuer eller observationer går relativt snabbt att genomföra men tar desto längre tid att bearbeta tidsmässigt, med transkribering av intervjuerna och olika analysmetoder.

Finansiärer

Det finns stort ett antal olika stiftelser och fonder som du kan söka pengar ifrån och som går att finna via internet. De har oftast regler för vad du kan söka pengar och är inriktade på specifika ämnen alternativt sjukdomar.

T.ex. är Ekhagastiftelsen en stiftelse som är inriktade på ekologisk hållbarhet och komplementära behandlingsstrategier.

Följ anvisningarna och gör den ej för lång. Ofta skrivs ansökan med överskrifterna Abstrakt, Bakgrund, Frågeställning, Arbetsplan, Betydelse, Ekonomisk plan, Tidsplan

Kliniska projekt söks till kliniskt inriktade fonder

Slarva INTE, det tar tid!

TIPS!

Titta i olika vetenskapliga artiklar inom ditt område och vilka de tackar under titeln ”Acknowledgements ”eller ”Disclosures” kanske har de fått fondmedel eller ekonomisk täckning därifrån.

Att publicera en studie

Hur lång tid tar hela processen, från ide till publicering?

Beror på vilken typ av studie du har bestämt dig för att göra. Det finns en hierarkisk ordning på artiklar och dess värde som du får fram. De randomiserade studierna står högt upp på den listan (kostar mest pengar och tid att jämföra). Så i det fallet beror det på hur många personer du har som kan hjälpa dig med både praktiska göromål, handledarens roll och involvering i ditt projekt, den ekonomi som du fått tillgång till via dina ansökningar samt även hur många personer som du har som deltar i din studie. Men att vara realistisk tar en sådan typ av studie 3-4 år från ide till publicering av dina data.

Om du väljer att göra en intervjustudie beror det på om du vill skaffa dig en förkunskap inom ditt intervjuade ämne eller ej. En projektplan behövs i alla fall och en etisk ansökan. Själva intervjun tar ca 1-1,5 timme. I den typ av studie är det stora tidsödande arbetet att bearbeta din data som du ofta gör tillsammans med dina medskribenter och handledare. Du ska transkribera (skriva ut) din data ev. översätta den till engelska om du vill publicera den. Beroende av hur många du intervjuar kan den studien gå snabbare och det finns dataprogram som kan hjälpa dig att hantera den enorma mängden av information som du ska sammanställa och analysera.

Vill du göra en studie från ex ett register är det många gånger komplicerande statistiska metoder som du ska behärska (om du inte har tillgång till statistiker)

Vad innebär publicering och varför är det viktigt?

Om du har spenderat tid och energi på att genomföra ett forskningsprojekt vill du säkert dela med dig av resultatet av din studie till resten av världen! Det är för att bygga upp den vetenskapliga basen som kanske gör att nya behandlingar hittas och andra förbättras. Det kan leda till förändrade arbetssätt eller teoretiskt sätt utvecklandet av olika synvinklar att angripa ett problem.

Det brukar göras dels via ett ”abstract” där man i korta drag (enligt mall beroende på vart du vill presentera den) får visa sina resultat på en kongress inom ditt ämne ex Hjärtsviktskongress om du ska presentera resultat gällande patienter med hjärtsvikt. Det finns en mängd av kongresser både nationella och internationella och de flesta brukar ha en del av programmet ämnat för nya studier som presenteras med abstract, skriftligt, muntligt eller med en föreläsning om ämnet.

Sedan kommer nästa fas i spridandet av ditt resultat och det är att hitta en lämplig tidning för att publicera dina resultat i. Din handledare kan där ge dig råd om lämplig tidning. Det är en procedur i sig där du behöver skriva på engelska i en mall (olika mallar till olika tidningar). Efter allt är klart kommer diet du har skrivit att gå till reviewers (om du har tur). De granskar din artikel och kommer med konstruktiva råd och tips. När du har justerat i din artikel försöker du att skicka in den igen eller du kanske väljer en annan tidning. Alla tidningar har kvalitetsstämplar som kallas ”Impact factor”, ju högre desto finare tidning vilket också innebär större krav på ditt skrivande och kvalitén i det du undersökt.

Tips i sammanfattning

I alla typer av studier behöver du starta med att skaffa dig en handledare, göra en sammanställning om vad som redan finns gällande ditt område (litteratur genomgång) som du ska undersöka, projektplan (finns flera exempel på nätet) som du kan använda och är du inskriven i en skola har de egna rutiner om utformandet av projektplan.

Glöm ej etiskt tillstånd. parallellt med att du söker ekonomiska medel. Forskningsfråga kommer att växa fram för du behöver ett syfte med din studie formulerat i en eller två meningar. Du behöver också göra en tidsplan och en ekonomisk plan.

Om du vill göra en klinisk studie registrera den i ”ClinicalTrials.govhttps://clinicaltrials.gov/ . Det är världens största databas (States National Library of Medicine (NLM) at the National Institutes of Health), på kliniska studier och det behöver göras innan studiens start för att man inte i efterhand ska kunna ändra sin forskningsfråga och syfte med studien.

Referenser

  • ClinicalTrials.gov” https://clinicaltrials.gov/
  • Forsberg & Wengström, Att göra systematiska litteraturstudier, Natur & Kultur, 2014
  • https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18907/2012-12-9.pdf
  • https://spssakuten.com/2012/11/11/guide-statistisk-power-och-urvalsstorlek-i-experimentell-design/
  • http://www.infovoice.se/fou/ https://etikprovning.se/ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed
  • Henricson, M. (Red.). (2017). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
  • Polit, D. F., & Beck C. T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (10th intern. ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
  • Strath SJ, Kaminsky LA, Ainsworth BE, Ekelund U, Freedson PS, Gary RA, et al. Guide to the assessment of physical activity: Clinical and research applications: a scientific statement from the American Heart Association. Circulation. 2013;128(20):2259-79.